ART

En grundläggande del av behandlingen är Aggression Replacement Training (ART). ART innehåller tre delar som tillsammans ger ökad utveckling i önskvärd riktning. Fokus för metoden och målet med ART kan sammanfattas med:

• Öka social kompetens och självkontroll.
• Utveckla interpersonella färdigheter, problemlösningsförmåga och impulskontroll.
• Förändra asociala värderingar och fördröjd moralutveckling.

Interpersonell färdighetsträning som är dess beteendemässiga komponent. Syftet med färdighetsträning är att lära ut mellanmänskliga färdigheter. Lektionerna kan rikta sig till aggressiva ungdomar såväl som till ungdomar som är blyga, tillbakadragna, omogna, försenade i utvecklingen eller som på annat sätt brister i sina interpersonella färdigheter. Exempel på färdigheter som flickorna tränar på tillsammans med vuxna är att uttrycka känslor, be om hjälp och att hantera grupptryck.

Ilskekontrollsträning är den emotionella delen i ART. Aggressivt beteende är ofta svårt att förändra. Många ungdomar lär sig det genom upprepning, det är ofta framgångsrikt, det blir rikligt belönat och leder sällan till konsekvens. Aggressivitet används ofta av dem som har svaga eller som helt saknar sociala konstruktiva alternativ.

Den interpersonella färdighetsträningen lär flickorna vad de kan göra istället för att uppträda aggressivt. Ilskekontrollsträningen kompletterar med att lära ut vad man inte ska göra. Målet är att höja flickornas självkontroll och lära dem reducera och hantera sin ilska och aggression.

Träning i moraliskt resonerande är den kognitiva komponenten. Nästan alla ungdomar bekräftar vikten av moraliska värderingar som att hålla löften, tala sanning, inte stjäla, hjälpa andra, rädda liv etc. Om de fick välja så skulle de fördra en värld som inte är våldsam och där människor visar omsorg om varandra. De flesta kan också föreslå ansvarstagande åtgärder för hypotetiska sociala problemsituationer.

På frågan varför moraliska värderingar som ärlighet och respekt för andras egendom är viktiga anger många elever skäl som är omogna eller visar på försenad utveckling. Den moralisk delen inriktar sig på att utveckla de begränsningar som hindrar varje enskild elev från att uppnå den positiva potential som finns men inte alltid kommer till uttryck.